Efter jag har suttit och fikat med amanda, calle och harry i två timmar, pratat om livet, resor och vad man ska göra med sin framtid så blev jag smått deprimerad och rastlös!
BLI så deprimerad av allt me fotbollen och knäet också och att jag inte ha min allra bästa vän i närheten, jag saknar verkligen henne!

Men:
För de första om man sitter och fika minst två timmar varje dag, arbetslös och man häller i sig kaffekopp efter kaffekopp så bli man otroligt trött på livet och framför allt rastlös.

För de andra, de här med framtiden, jag har alltid sagt; De löser sig eller jag tar det som de kommer.. men de gör faktiskt inte de, allt löser sig inte som man vill alltid, utan planering. Jag måste verkligen börja fundera på vad vill jag bli? vad vill jag göra me mitt liv?



Sen bli jag så trött & ledsen på mig själv, jag gör det imorgon.. har ni hört mig säga de?
Isf känner ni mig rätt bra, eller iaf pratat med mig minst 1 timme.



Tur att jag har några av mina allra närmsta vänner och Adam här hemma, ni få mig verkligen att stå ut! Tack för att ni finns!

Träning snart, och tanken på de gör mig lycklig i allt de mörka.. 
oså slipper ni höra mig klaga.